*suck*

Denna ständiga ångest. Har kommit fram till att jag har hamnat på fel linje igen.
Jag vill utvecklas, inte stå och stampa på ett och samma ställe.
Kunde lika gärna valt samhällsprogrammet och sen valt vafan som helst sen.
Känns som att  hur jag än gör så är det något som totalt dödar allt.
Men sen är det väl något fel på mig med. Jag är inte så jävla stark. Jag gillar inte att kämpa.
Speciellt inte för sånt som tar tid. Livet är för kort för det, jag vill hinna göra så mycket i mitt liv.

Morsan dampar på mig såklart.
Säger åt mig att gå till kurratorn och grejer. Jo men tjena! Som att jag inte gör det redan..
Men sen kan inte kurratorn göra så mycket heller. Hon kan lyssna, ge råd. Men sen då?
Sen är ju allt upp till mig men har jag tappat lusten så har jag det.
Finns fan inte mycket som kan få mig att ändra mig då.

Hamnat i en svacka igen. Trött, ingen aptit, och ingen direkt energi till att göra något mer än att ligga i sängen och gnälla.
Får jag utbrott på er så är det bl.a därför.
Men även för att jag inväntar mens :P

Mens. Oh yes.
Får se om det dyker upp.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0